Anette Lundkvist

Anette Lundkvist – månadens profil november 2012

Möt Anette Lundkvist, en av Nordingrås många okuvliga eldsjälar. Men en aldrig sinande energi engagerar hon sig i det mesta och jobbar hårt för att bygden ska utvecklas. Ett imponerande arbete som vi gärna vill att alla ska känna till. Läs Anettes egna ord:

Bor: 
I ett hus från 1930 i Salsåker – byn med härlig gemenskap vid Ullångersfjärden och 5 minuter till E4.

Familj: 
De vuxna barnen Eleonore och Stefan, maken Lennart samt syskonen Kerstin och Hans-Olof (mamma Gunvor och pappa Sven Widmark).

Yrke:
Driver soloföretaget Script-Ease Mediakultur hemifrån som frilansskribent, projektledare, detektiv m.m.

Fritid: 
Läser, föreningsliv och umgås med släkt och grannar.


Anette vid sitt 50-årsfirande hemma i Salsåker.

Semester: 
Trivs bäst hemma i Höga Kusten och besöka släkt och vänner runtom i landet. Sol och bad utomlands är också bra för min psoriasis.

Barndomsminnen:
Mest speciellt var då min familj drog till England på husvagnssemester i juli , och fick sitta inne hos en familj som bjöd in oss mitt i natten för att se månlandningen på TV! Eller då jag kom sist i ponnytrav p.g.a. hästen aldrig passerade startlinjen på Bergsåker! Eller då jag aldrig åkte utför slalombacken i Storlien p.g.a. att jag ramlade av släpliften på väg upp!

Idol: 
Mina anhöriga – främst mamma som är min förebild i ansvarstagande, solidaritet och engagemang. Pappa var en ”arbetshäst” som gav mig humorn. Mina barn inspirerar mig med ungdomsperspektiv. Min man, syster och bror som kan det jag inte kan t.ex. ekonomi, juridik och laga bilar.

Vill lära mig: 
Att använda modern teknik (datorer, telefoner etc) och återuppliva min franska och tyska samt få till en trädgårdstomt med minimistandard.

Starka sidor: 
Allmänbildad, uthållig och påhittig.

Svagheter: 
Saknar lokalsinne, teknisk analfabet och tidsoptimist.

Dolda talanger: 
Humor i ögonblicket – önskar att någon gång göra ett stand-up-framträdande.

Jag blir glad av: 
Fint väder, kalas och en oplanerad dag till förfogande.

Jag blir arg på: 
Kravmaskiner som inte själva ställer upp.

Jag drömmer om att: 
Få uppleva att bli mormor & farmor och att skriva och ge ut skönlitteratur, att vinna 1 miljon i Postkodmiljonären samt att vara kommunalråd i Höga Kustens kommun.

Bäst med Nordingrå: 
Helheten med naturens skönhet, människornas kynne, traditionernas trygghet och företagsamhetens potential – Nolingarnas Åstakommation i Världsarvet!

Anette berättar mer…

Jag växte upp i byn Åsäng på 1960-talet och gick i skolan på Vallen. Byns 7 barn lekte jämt: åkte spark, spelade fotboll på lutande lägdor, hockey på gårdsplan med snörakan som mål, cyklade på byvägen, kurragömma och kollektiv serietidningsläsning. Åsäng var en idyll, men utan turistmagnet som t.ex. Bönhamn. Så jag tog vara på Bybergs närvaro och myntade varumärket ”Byn med bussgarage & tallplantage”.

Jag bor kvar i Nordingrå för att det inte finns någon bättre plats på jorden att förvalta mitt arv. Fint, tryggt, plånboksvänligt med närhet och stolthet.

Fick dessutom fast jobb på hemmaplan, först som lokalredaktör på VA i Ullånger och sedan chefredaktör på Nord-Sverige i Docksta, innan jag skrev boken ”Tidernas företag i Nordingrå”.

 
Tidernas företag i Nordingrå och några av de andra böcker Anette har skrivit.

Den inspirerades jag att skriva vid ett besök på Lundgrens bilverkstad i Barsta. Därinne fick jag en närmast religiös upplevelse då historien ”ramlade ned” från väggarna. Göran bekräftade att han var 3e generationen familjeföretagare. Sedan kom jag på fler generationsfirmor i Nordingrå. Med dussinet fullt ”måste” jag dokumentera deras historia och betydelse för min hembygd.

Efter ”bragden med boken – som är en historia i sig – ville jag själv starta eget med Salsåker som bas. Bäst går det ju om man trivs och skriva kan man ju göra var som helst. Och projektledare behövs ju – det finns mycket som behöver göras för fortsatt utveckling i bygden.

Jag har suttit i styrelsen för såväl Intresseföreningen och Företagarföreningen och nu i Kramforsföretagarna.

Det som driver mig är behoven. Mycket behöver göras och alla behövs. Vi måste skapa vår egen samtid och framtid. I Salsåkers byalag jobbar vi – året runt – för trivsel med fester och aktiviteter som Midnatts-Boule och Spark-SM, utveckling (t.ex. vattenförening och bredband) och gemenskap; forska och dokumentera byns historia och nutid – viktigt för lusten.


Salsåkers byalag har kul sommar som vinter!

Engagemanget har jag ärvt, fostrats och inspirerats till av främst mamma, som var multi-aktiv hela sitt liv: kyrkan, Röda Korset, politiken, Hoppets Stjärna, hemsamarit på jobbet, medmänniska på fritiden. På sin dödsbädd sa hon: ”
– Det gör inget, jag är så nöjd nu. Anette, gör det du kan. Alla kan göra något. Vi ska leva för varandra. 
Ansträng dig! Därifrån kommer min kraft. Jag vill vara ett bloss för dom som följer oss…Jag ser nya ljus som tänds…”

Redan som 14-åring raggades jag till söndagsskolfröken i Nordingrå och så småningom förtroendevald i församlingen( är det fortfarande). Viktigt för själen, identiteten och bygden.

Jag har aldrig idrottat – är kanske unik med minusresultat i både kula och längdhopp. Men jag stod vid Månskensrinken på Vallen många hockeymatcher och hejade: ”Go Go NSK!” eller ” Kämpa dö, Mjälloms brö. Bryta, bryta, bryta!” Viktigt för nöjet, lagandan, glöden – därifrån kom kampen.

Som 15-åring – då ”gröna vågen” svepte över landet – gick jag med i CUF, Sveriges största politiska ungdomsförbund (mina föräldrar var också aktiva centerpartister). Vi hade aktiviteter i Nordingrå varje vecka! Gick på kurser, hade skoldebatter och lärde oss massor, hade kul med danser, idrott m.m. i hela Sverige.

Efter gymnasiet jobbade jag som ombudsman med valrörelse, riksstämma och folkomröstning om kärnkraft under ett och samma år!

En erfarenhet som jag haft nytta av då jag coachat 3 centerpartister i personvalskampanjer till riksdagen: Görel Thurdin, Birgitta Sellén och Emil Källström. Senast 2010 då jag t.o.m. sprang MiniMaran med ”Kryssa-Emil&Anette” tröja.

Som vuxen har jag jobbat i NordingråCentern under massor av år. Liksom förtroendevald i Kramfors kommun. Vill ta ansvar, förbättra, göra skillnad i folks vardag – tillsammans är vi starka! Senaste valet satsade vi på maktskifte – men misslyckades. Besviken, gav upp – meningslöst och hopplöst…

Kan kanske tänka mig en comeback – i täten för en kommundelning och ta ledartröjan i Höga Kustens kommun. Det driver mig.

Engagemanget i Olivlunden berodde på just kommunens nedläggning av Vågebo äldreboende. Men personal, kyrkan och många i bygden tog saken i egna händer. Mitt engagemang, förmåga och erfarenhet att organisera och mobilisera togs i bruk.– tyvärr nådde vi inte ända fram, mest p.g.a. motstånd i Kramfors. ”Vi får göra som andra har gjort, vi får göra det själva…” Projektet skapade ett personalkooperativ som köpt, rustat och driver Olivlundens B&B. De har uträttat storverk, jag är stolt!

Som 20-åring avlöste jag mamma med RödaKors-bössan och vips blev det styrelsejobb. I CUF bojkottade vi varor från Sydafrikas apartheidregim. I Nordingrå kyrka säljer vi Rättvisemärkt och satsar i Globalfonder. Solidaritet i handling.

”Allt vad du vill att människor ska göra för dig ska du göra för dom”. Kräver mod, kraft och lust. Förebilder och Medspelare behövs. Med kompetens och resurser kan det mesta bli verkligt. Visst har jag tröttnat och strejkat ibland, men i skarpt läge står jag inte och tittar på.

Nu är det dessutom allvarligt på ett nytt sätt i Nordingrå. Vi måste bli fler åretruntboende och företag som ger jobb och inkomst. Som blir underlag till skola, handel m.m. Vi behöver varann.

Nu måste fler snöra på sig skridskorna! Och fler som står och hejar på vid sargen. Men vi vinner inga matcher om de flesta sitter på läktaren. Ut på banan du också! Fler måste göra mer – jag är gärna lagledare.