Sten Sundin

Han brinner för skidsporten. Som ledare och tränare var han med och förde flera av Nordingrås skidungdomar ända upp på prispallen. Ända sedan tonåren har han tävlat och arbetat för ”sin” klubb. I år fyller han 80. Det har blivit många mil. Och många arbetstimmar. Helt ideellt. 
Möt eldsjälen i Nordingrå Sportklubb

Månadens profil i februari 2013
Sten Sundin

Bor:
i Valmstabacken, Vallen

Familj:
min fru Ann-Sofie, barnen Roger, Örjan och Lena och 7 barnbarn

Yrke:
Jag jobbade i 27 år på skofabriken i Mjällom och sedan blev det 25 år som kommunalanställd, fram till min pension.

Vad gör du på fritiden?
På vintern åker jag skidor. Hugger ved. På sommaren är vi i stugan i Sandviken, där jag fiskar litet. Sik, abborre och öring.


Foto Rebecka Sundin

Vart åker du helst på semester?
Förr hade vi husvagn och var ute en del. Men vi höll oss till Norden. Norge. Dalarna var fint! På vintern stod vi ofta i Solberg, dit vi for med barnbarnen. Åkte skidor, på längden naturligtvis. Det var bästa tiden!

Har du något speciellt barndomsminne?
Jag minns när vi hade sommarlov. Vi var 6 pojkar, som nästan bodde uppe vid Nylandssjön. Där kunde vi meta, och där lärde vi oss simma. Alldeles på egen hand. I början var huvet mer under än över vattenytan, men vi lärde oss. Inga vuxna höll koll, de hade annat att göra. Vilken frihet. Nu är det annat, dagens barn har ständig tillsyn. Jag undrar ibland om det är så bra.

Har du någon du beundrar – någon idol?
Ja, det är nog min fru Ann-Sofie, som har stått ut med mig i alla dessa år. Jag var ju borta hemifrån så mycket – träning, tävlingar, matcher, resor, möten och jobbinsatser har tagit mycket tid. Men hon skötte allt på hemmaplan och stod för en fantastisk markservice. Hon har gjort det bra!

Finns det något du gärna skulle vilja lära dig?
Sjunga kan jag, men det hade varit roligt att kunna spela något instrument. Men jag är helt obegåvad, inte musikalisk alls. Så det är Ann-Sofie som står för musiken i vår familj (spelar piano).

Vad tycker du är dina starka sidor?
Att jag känner engagemang och vill jobba hårt och långsiktigt för att nå uppsatta mål. Jag är stabil, ingen ”hoppjerka”. Varken som yrkesman eller privatperson.

Och dina svagheter?
Jag är nog litet för snäll, har svårt att säga nej. Vill inte gärna stöta mig med någon.
Och jag har en ganska lång startsträcka, innan jag riktigt kommer igång med något – men sen blir det gjort! Jag byggde själv stugan i Sandviken, och det blev en gäststuga och ett förråd också, av bara farten…

Något vi inte vet om dig – några dolda talanger?
Jag är faktiskt riktigt bra på att snickra.

Vad gör dig glad/riktigt arg?
Glad blir jag när jag ser våra barnbarn växa upp och utvecklas, utan dagens många problem.
Och när jag lyckas fånga en riktig fin lax!
Arg blir jag när jag möter orättvisor och falskhet.

Finns det något du drömmer om att få uppleva/göra?
Att en aktiv i NSK tar en medalj – vilken som helst – det skulle jag leva på länge!

Vad är det bästa med Nordingrå?
Naturen. Friheten. Bra folk.

Hur skulle du vilja utveckla Nordingrå?
Det måste skapas arbetstillfällen så att yngre folk kan bo kvar här. Det är barnfamiljerna som ger bygden liv. Och jag hoppas någon får idéer hur vi kan göra Nordingrå lockande även på vintern. Vinterturism! Men hur?

Sten berättar mera:

Jag är född och uppväxt i Valmsta och gick i skola på Vallen. Från 13 års ålder gick jag fortsättningsskola, varvat med jobb i två år. När jag var 15 blev det heltidsjobb i Mjällom. Mycket tidigt kom idrotten in i bilden och kom att spela en stor och viktig roll för mig, något som följt mig genom hela livet.

Som aktiv idrottsman har du tävlat inom många sporter?
Ja, jag var ganska mångsidig. Spelade fotboll och hockey i NSK tills jag var 36 år. Och så har jag ju sprungit, bland annat 20 Lidingölopp, Höga Kusten Maraton, Stockholm Maraton. Som skidåkare var jag hyfsat bra, vann DM flera gånger i klassen Old Boys. Åkte Vasaloppet några gånger på litet över 5 timmar. Åkte 30 Flyktinglopp, med start i Norge och mål i Gäddede. Blev som bäst 2:a, slagen med en sekund. Men det är skidåkningen som betytt mest. Många fina minnen.

                        
                       Sten under ett av sina 20 Lidingölopp!          
                       Sten i sitt rätta element – skidspåret. 
Foto Rebecka Sundin

Berätta hur det var i spåret ”på din tid”!
Jodå, vi hade faktiskt ganska bra spår. Och plastskidor. Men vi hade inga speciella dräkter, såna som kunde andas. Nä, vi åkte i vanliga kläder och i läderpjäxor. Jag minns särskilt Ådalsloppet, när vi startade i Viksjö. Banan gick över Habborn och Finnmarken. Det var 30 grader kallt, nån köldgräns fanns ju inte då. I utförsbackarna frös allt till ett ispansar, som följde med ända in i mål.

Numera ser du själv till att spåren är i toppskick?
Jag hjälper till med allt så gott jag kan. Lägger banor, kör pistmaskin, ställer upp på olika sätt vid klubbens tävlingar. Och sen elljusspåret kom 1967 har jag faktiskt bytt ALLA trasiga lampor – ja, utom två. Då är det på med stolpskorna, och upp till väders.

                      
                      Sten hjälper som vanligt till med allt. Foto Rebecka Sundin 
                      Höga Kusten Skidan 2013 : barn och unga tävlar i gnistrande sol. Foto Göran Westin

Du har lagt mycket tid på ungdomar som vill satsa på längdskidåkning?
1976 var vi sex stycken som började engagera oss som ledare och tränare inom NSKs skidsektion. Jag var med där i 10 år och jobbade med en 30-40 ungdomar.

Satsningen ni sex gjorde gav resultat?
Ja, vi nådde bra resultat, i stafett blev NSK 2:a på USM och 3:a på JSM. Bland dem som tävlat för NSK är väl Magdalena Forsberg (vann Junior SM 6 gånger) och Peter Göransson de som nått absolut elitnivå.

                  
                  En ung Magdalena 1983. Foto ÖA
                  Peter vann Vasan 1998 på näst snabbaste tid någonsin. 
Foto Nisse Schmidt

Har vi några lovande talanger i Nordingrå nu?
Mina barnbarn Rebecka och Jakob har gått skidgymnasiet i Järpen, de satsar båda men har haft otur med sjukdomar, twar och överträning. Jakob är nu förstaårssenior och åkte nyligen Sprint-SM. Och så har vi Maja Westin från Vallto. Hon går första året på skidgymnasiet i Åsarna nu, är motiverad och träningsvillig. Det ska bli intressant att följa hennes utveckling

Det har varit mycket skidor på TV den senaste tiden, Tour de Ski och SM, och snart 
är det VM i Italien. Vad tror du om Sveriges chanser?
Jag hoppas på stafettguld! Vi har mycket bra åkare just nu, både på dam- och herrsidan.
Personligen tycker jag om Johan Olsson – han skriver på sin blogg att han bygger upp sin form i Nordingrå! På sommaren ser man honom ofta här på cykel eller rullskidor. Hoppas han lyckas.

Och du själv? Aktuellt med några tävlingar för din del?
Jajamän. Tillsammans med två barn och två barnbarn startar jag för tredje gången i Stafettvasan, som går den 1a mars. Banan delas upp i 5 delsträckor, och vi åker var sin. 1500 lag kommer att delta, så det blir hård konkurrens! Och jag spelar litet bowling, möter lag utifrån varannan vecka. Och hockey förstås, men det är bara på skoj numera. Där är jag i särklass äldst i gänget….


Lag Sundin (3 generationer) kör Stafettvasan i år också.

Text: Anna Greta Tjäder
Foto: Anna Greta Tjäder, Rebecca Sundin m fl